Solel
Solel används för elförsörjning på platser där det inte finns något elnät (i fristående system) eller anslutet till fastigheter där den matas direkt till fastighetens växelströmsförsörjning (i nätanslutna system). Det är tyst och miljövänlig energi, utan rörliga komponenter som kan slitas ut. Inget bränsle behövs och litet eller inget underhåll.
I hjärtat av dessa solelsystem finns solcellerna, som omvandlar dagsljuset direkt till likström. Tekniken kallas solcellsteknik. Solcellerna kopplas samman till större enheter, solcellsmoduler, som kan kopplas ihop till system av olika storlek efter behov.
Solcellssystem ska inte förväxlas med solvärmesystem, där dagsljus används för uppvärmning av vatten. Det är en helt annan teknik.
Solcellstekniken utvecklades först för att användas i rymdfarkoster på 1950-talet och används fortfarande för strömförsörjning av satelliter. Under 1970- och 1980-talen växte industrin för att tillhandahålla energi för specialtillämpningar på marken. Under de senaste åren har tillväxten och kostnadsminskningen varit dramatiska – branschens årliga tillväxt i medeltal har i mer än tio år överstigit 40 %. Solcellsmoduler som är monterade på byggnader och matar el till elnätet har blivit en allt vanligare syn.
I ett nätanslutet system matas likström från solcellsmodulerna till en växelriktare, som i sin tur försörjer elnätet med växelström. Eventuell överskottsel som inte används i fastigheten exporteras.
I de flesta fristående system matas likström från en eller flera solcellsmoduler till ett batteri via en regulator. Utrustningen kan förses med likström från batteriet när som helst dygnet runt. Om växelström krävs, kan en växelriktare användas för att öka spänningen och omvandla likströmmen till växelström. I vissa fristående system finns inget batteri, utan en speciell vattenpump eller fläkt som drivs direkt av solcellsmodulerna.
Fristående system
Fristående system används oftast på platser där det inte finns något allmänt elnät. I sådana system finns nästan alltid ett behov av att lagra el, vilket görs via batteribanken.
I samtliga fristående system finns en eller flera solcellsmoduler, monterade utomhus riktade mot solen, och batterier som lagrar solelen och levererar den vid behov. Modulernas och batteriernas antal och storlek beror på hur stort det dagliga energibehovet är. Systemet kan vara stort eller litet, beroende på belastning. En laddningsregulator är oumbärlig för att förhindra att solcellspanelerna överladdar batteriet. Laddningsreglering krävs för att förhindra stora vattenförluster, överhettning och reducering av batteriets livslängd.
Under dagen producerar solcellsmodulerna tillräckligt Under natten försörjs belastningen med
med energi för belastningen och för laddning av batteriet. den energi som lagrats i batteriet.
1 Solcellsmoduler 2 Regulator 3Säkringsbox 4 Batteribank 5 Belastning
Nätanslutet system
I ett nätanslutet solelsystem konverteras den likström som produceras av solcellerna till växelström med hjälp av en växelriktare och matas sedan in i elnätet. Solcellsmoduler kan ytmonteras på tak eller väggar, integreras som en del av själva byggnaden eller monteras på marken. Grupper av solcellsmoduler kan installeras i stort sett var som helst i alla storlekar, från småhusinstallationer till stora centrala anläggningar.
I kontors- och industrifastigheter sammanfaller normalt de tider då elkonsumtionen är som störst med de tider då produktionen av solel är som störst. Det betyder att elen som produceras till stor del kan användas inom fastigheten. Om överskottsenergi produceras kan den matas till elnätet. På så sätt kan solelsystemet minska fastighetens totala energibehov eller till och med generera en överproduktion. På orter där strömförsörjningen från elnätet inte är tillförlitlig, kan ett solelsystem kombineras med en batteribank som en reservfunktion vid behov.
1 Solcellsmoduler
2 Kopplingsbox
3 Likströmsbrytare (tillval)
4 Växelriktare
5 Växelströmsbrytare (tillval)
6 Elmätare
7 Husets elcentral
8 Nätanslutning
